2Pe

Mjukt lyser kvällssolen in i trädgårdens skrymslen och vrår. Därinne i hörnet står ett par gamla trästolar och ett bord. Liksom lite på undantag. Vi har inte kommit på något nyare eller bättre så de får stanna kvar. Varma dagar blir de gärna ett lunchställe i skuggan av den stora pilen.
Lasse

Den sena eftermiddagssolen lyser varmt på vår lilla kyrka. Besökare strömmar till. Ljus tänds och gör den varma kyrkan ännu varmare. På kvällens program står ”Livets musik”. Musik från dop till begravning. Solist är en av ”bygdens söner”. Gunnar Helgesson på hemmabesök och på orgel/piano kyrkans Helena Aronsson.

En stilla kväll med vacker musik, delvis lite oväntad med flera moderna tonsättare, fint framförd och trevligt presenterad. Så skönt med en egen stilla stund för tankar och reflektion.

Långa och varma applåder!
Lasse

Besökte Hälleskogsbrännan och Grävlingsberget idag. Lyssnade på Elisabeth. En av de ”drabbade” i den stora skogsbranden 2014 och fullt engagerad i dessräddningsinsats. Engagerande, berörande och mycket informativt.

Första gången i år som vi är här. Tänk vad björkslyn och just nu Mjölkörten har förändrat landskapet, till det bättre. Mjukare och varmare.

Besökscentret är imponerande med olika faciliteter, lång rullstolsvänlig ramp, högt utsiktstorn över stora delar av det ofattbart stora brandområdet.

Igår söndag var det julafton för oss alla som gillar trädgård. Massor av privata trädgårdar som öppnades upp för allmänheten att besöka. I år fanns det flera i Västerås med omnejd som vi aldrig har besökt så det blev en nära runda i år. Fyra besök hann vi med. Tre vi aldrig sett och en kär gammal bekant. 

Sååå snyggt det var i flera av dem. Massor av tips, kunnande och väldigt trevliga trädgårdsägare. Vi kom hem med en massa praktiska och inspirerande bilder i kameran på vad vi kan göra här hemma. Dessutom lite växter som vi köpte till bra pris av ett par trädgårdsägare. Kul söndag.
Lasse

Äter tidig frukost, bänkar oss sedan längst upp i båtens förliga panoramalounge för att följa inseglingen in till Luleå. Kära hustru Ulla är född och uppväxt i Luleå och berättelser om skärgården, sommar som vinter har, varit regelbundna. Kul att nu få en möjlighet att se delar av den. Vi har varit lite i den norra skärgården, dels besökt kusiners sommarhus på en ö, dels en gammal kollegas.

Om Höga Kusten präglades av alla kulliga och höga öar är det här rena motsatsen. Flackt, stenigt och långgrunt. En smal inseglingsränna. Väl frekventerad av både malmbåtar som andra ”försörjningsfartyg” till SSAB (det stora järnverket).

Luleå sticker ut som en udde i havsviken/utflödet av Luleå älv. Vi angör den Södra hamnen, strax bredvid en av Sveriges största fritidsbåtshamnar. SVT är på plats och intervjuar resenärer för sin lokal TV (vi kollade på inslaget häromkvällen på play), utflyktsbussar och skärgårdsbåt står uppställda för förväntansfulla resenärer. Gammelstad kyrkstad och Luleå skärgård står bl.a. på programmet.

Vårt besök i Luleå är ett nostalgiskt besök. En av Ullas kusiner väntar på kajen och vi åker till kyrkogården och minneslunden där mina svärföräldrar ligger. Senare tillbaka i stadens centrum strosar vi runt bland hus där Ulla bott. Besöker Shopping, det lite egensinniga varuhuset som arkitekten Ralph Erskine ritade – invigdes 1956. Ulla berättar om den kaotiska invigningen. Möter en engelska, som rest med ett annat, mindre, kryssningsfartyg från Dover. Hon har gått vilse i varuhuset. Hjälper henne tillrätta. Strosar längs Storgatan i centrum, besöker det fina Kulturhuset med bibliotek och stora utställningslokaler.

Fortsätter ut till Norra hamnen, den gamla packhamnen, där de gamla röda hamnmagasinen nu har andra funktioner. Norrbottensteatern, teaterhögskola och flera trevliga matställen. Vi äter lunch tillsammans med kusinen och hans hustru. Gott och trevligt. Avslutar med fika hemma hos dem. Många minnen spelas upp.

Avfärd, kusinen och hans fru vinkar på kajen tillsammans med ytterligare ett antal luleåbor. Säger hejdå till stadssilhuetten, passerar kajen där isbrytarna (Atle, Frej och Ymer) ligger tillsammans med den mindre kryssningsbåten från Dover. Strax ute på öppet vatten och ca ett dygns resa återstår innan vi når Stockholm igen.

Tänk vad mycket vi har sett under dessa korta dagar. Träffat trevliga resenärer, ätit väldigt god mat, lärt oss en massa (inte minst om Härnösand) och haft en härlig nostalgikick i Luleå. Tänk om vädret hade varit varmare så vi kunde ha tillbringat mer tid på däck.
Lasse

Kryssningen med Birka Princess fortsätter i midsommarljuset på kvällskvisten. Från Härnösand upp mot Högakustenbron. Vidare ”inomskärs” innanför Högbonden, Ulvön, Trysundaön och ut på öppet vatten efter Skogshällan. 

Jag undrar om det var vi på båten som gapade mest när vi rundade upp vid Högakustenbron eller bilisterna när en båt stack upp i jämnhöjd med bron? En stilla färd i ett mycket kulligt landskap som domineras av barrskog. Enstaka inslag med hus, åkrar, någon fyr och båt.

Nästa morgon angör vi Luleå. Min hustrus hemstad.
Lasse

Akterdäck, sol, musik, sång, färgglada drinkar. Vad är en kryssning utan underhållning? 

Visst är solen på plats men värmer inte så det räcker med shorts och T-shirt, drinkarna finns där, utsikten över Härnösand är trevlig om än lite kylig. Musiker, sångare och kryssningsvärdar jobbar på för att höja stämningen. Vi i publiken känner oss kanske som ungdomar fast kostymen har blivit lite skrynkligare med åren. 

Minns hur det var för en massa år sedan en sammetsvarm kryssning där förutsättningarna var likartade men där värmen gjorde den stora skillnaden på humör och feststämning. Undrar om det hade varit klokare med glöggservering? Fast det bubblar inte lika mycket som om Aperol Spritzer – populäraste drinken ombord tror jag.

Visst är det härligt och lite exotiskt att sitta på akterdäck och se ut över Härnösand – inte så vanligt och snart är det avgång mot Höga Kusten, dess bro och dess skärgård med surströmming och andra läckerheter. Kastar en sista blick mot Hernö (ön där Härnösand ligger) och sippar på min drink blandad på den lokala gintillverkaren, Hernö Gin – gott!
Lasse

Förra veckan var vi på kryssning med Birka. Från Stockholm via Härnösand, Höga Kusten upp till Luleå. Därefter raka spåret tillbaka till Stockholm. Fyra dagar och tre nätter. Trevligt och god mat. Inte så varmt som vi hade önskat men bra ändå. Här en första rapport – Härnösand.

Vi har varit här en kort stund tidigare. För många år sedan när vi regelbundet åkte mellan hemmet och Luleå, där mina svärföräldrar bodde.

Välarrangerat av Härnösands kommun. Båten la till en bit utanför centrum och skyttelbussar fanns som regelbundet körde en slinga med 4 stopp/hållplatser utöver båten. Typ hop-on hop-off. Himla praktiskt och välarrangerat. Vi följde inte med på någon arrangerad utflykt (vi har under åren sett en hel del av landskapet häromkring). Istället satsade vi på att se Härnösand.

Vi började i centrum. Konstmuséet – behändig storlek. Blandad konst. Allt från en serietecknare till Matisse, Picasso m.fl. kända konstnärer till en foto/videoinstallation.

Domkyrkan – en liten ljus kyrka i nyklassicistisk stil. ”Sveriges minsta domkyrka har Sveriges största hjärta” Mark Levengood. Så står det i kyrkans lilla broschyr. Säkert beroende på den 17 meter långa trasmatta i regnbågens färger som pryder kyrkgången. Snyggt och samtidigt en symbol för allas lika värde. En fin kyrka och trevliga kyrkvärdar som vänligt och hjälpsamt förmedlade besökshjälp.

Gamla staden – Östanbäcken var trevlig att strosa i.Vi kom i trevligt samtal med en dam (som var med på kryssningen) som berättade att hon var uppväxt där för många år sedan och nu återvände för att vara nostalgisk. Tog en fika på en innergård. Fortsatte med bussen förbi Fritidsbåtsmuséet och Bilmuséet (Sveriges största), förbi hamnen och båten och upp till Murberget. Här ligger Västernorrlands muséum. Jättestor anläggning med en massa hus och boendemiljöer (torget, gården, kyrkan, skogen med sameviste och fäbodvall, järnet). Lär vara landets näst största samling miljöer efter Skansen i Stockholm. 

Museibyggnaden var nybyggd och fin. Utöver traditionella utställningar (som var väldigt fina) om länet och dess historia  fanns där en tillfällig fotoutställning om transpersoner och att vara transsexuell. Fotograferad av Elisabeth Olhson Wallin. Suveräna bilder med oftast en magisk ljussättning. Från kung Cristina till idag. Värd att se och inte minst att läsa utställningstexterna.

Lasse

Skulpturparken i Ängelsberg har fått sitt årliga besök av oss för några dagar sedan. Busigt, kul och utmanande. I år finns det några verk som känns riktigt ”svårtuggade” andra bara helt förtjusande. En del av de gamla favoriterna står kvar. Pyramiden i spegelglas är lagad – bra!

Årets utställning -”Ljuset” – är öppet dygnet runt. Ligger omedelbart norr om det lilla samhället. Vi fikade i byn med en makalös utsikt över Åmänningen. Bara det är värt en utflykt.
Lasse

Häromdagen var det Trädgårdsamatörernas växtmarknad. Ett lysande tillfälle att komplettera till trädgården, till mycket rimliga priser. I år extra behövligt då en del hade dött under vintern. Vi hittade delar av det vi behövde sedan föll vi för sånt vi inte visste att vi behövde. Lyckliga kom vi hem med flera kassar.

Idag planterades det sista. Känner redan att ryggen kommer att kännas imorgon.
Lasse