Nu har vi rullat två dagar på konstrundan. Första dagen med rätt mycket besökare – nästan 300. Idag lite lugnare med ca 250 st. Påskvädret lyser från sin allra bästa sida. Runt 20 grader tror jag. Undrar hur många som väljer altanliv, grillning, räfsning i trädgården mm? Barnbarnen kommer i kortbyxor och själv har jag lämnat alla ytterkläder hemma. Några tavlor sålda. Många fantastiskt roliga och berörande samtal med såväl gamla som nya bekanta. I morgon är sista dagen.
Välkomna
Idag gjorde SVT Västmanland ett nyhetsinslag från Konstrundan. Se det här. Sändes den 18 april. Start 2.05 i inslaget
Först kommer debutanten Mats Carlsson, därefter Ulf Öhlander från Konstrundan och tillika bl.a. ansvarig för att samlingsutställningen funkar. Blev fascinerad av att se att hela SVT inslaget filmades med mobiltelefon på ett stav eller handhållen gimbal.
Idag invigde vi utställningen med över 150 personer i publiken. Deborah Henriksson förförde besökarna med sin sköna stämma. Ordföranden Eva-Lena Verner i Medlemsföreningen Konst och kulturrundan i Kolbäcksådalen hälsade alla välkomna, Catarina Pettersson, Kommunalråd i Hallstahammar bjöd på sig själv när hon påskgummeklädd stannade till på färden till Blåkulla för att önska oss alla i Konstrundan, dess utställare och frivilligarbetare allt tack och lycka till i denna 8:e upplaga.
Västmanlands Landshövding Minoo Akhtarzand invigde rundan med sedvanlig säkerhet och sin stora personlighet. Landshövdingen och Kommunalrådet påbörjade med frenesi första stafettsträckan av målandet av en sommartavla. Därefter följde en rad utställande konstnärer sitt målande. Så småningom kunde vi se slutresultatet. Tycker nog att den blev avsevärt bättre än fjolårets. Kändes som en ganska lyckad tillställning.
Lasse P
SVTs Jenny Bergren? och Ulf Öhlander samtalar innan inspelning
Kommunalrådet Ctarina Pettersson, traditionellt klädd som påskkäring, i funderingspose
Deborah Henriksson förförde med sin vackra stämma och musik.
Landshövding Mina Akhtarzand
Debutanten Mats Carlsson inför intervjun med SVT
Publiken som vi älskar
Monteringsdag nr 2 inför konstrundan. Startade tillsammans med övriga i byggänget uppe i Schenströmska herrgården i Ramnäs. En massa utställningsväggar har byggts, kommer att bli himla bra här. En fantastisk lokal. Lämnade in egen bild till samlingsutställningen på Brukshotellet Skantzen i Hallstahammar. Tog en bild på ABF damer som pimpade cykel och annat på sin plats på samlingsutställningen. Mötte Gunnar Forsman som ställer ut i Virsbo konsthall. Påbörjade hägning av egna bilder på Eldsbodahuset. Sveriges Radio P4 Västmanland, Ida Svansbo, kom och gjorde direktsändning med mig och Ulrika från ABF. Hängde bilder fram till halv sju ungefär. Rätt trött nu. En händelserik dag.
Lasse
Glad Tommy på stege i Schenströmska Herrgården.
Christer och Leif med spånskivor. Många spånskivor att skruva upp.
Fikapaus under byggjobbet. Leif, Olli, Tommy, Christer, Ulf, Leif och Elger
Gunnar Forsman, konstnär som ställer ut på Virsbo Konsthall under konstrundan
Ida Svansbo från radio P4 Västmanland.
ABF Ulrika i rött med två andra ABF kvinnor som pimpade upp ABFs utställning på samlingsutställningen.
Monteringsdag nr 1 av 3. Idag har vi kört ut spånskivor + reglar + ljus (utställningsväggar) till ett antal tillfälliga gallerier som stöd inför den kommande Konstrundan under påskhelgen. Vi har hunnit lite mer än planerat idag – skönt. I morgon far vi upp till nykomlingen Schenströmska herrgården i Ramnäs. Där kommer ett ganska namnkunnigt och publikt gäng konst och kulturutövare. Familjen Lena, Gösta och Emilia Linderholm, prisbelönta sångerskan Deborah Henriksson (som även uppträder på torsdag under vår invigning) för att nämna några.
Måste säga att totalt ser årets konstrundeupplaga jättebra ut. Det här kommer att bli spännande för våra besökare. Lite synd är på ett sätt att jag själv ställer ut. Fast att möta en massa besökare och prata bild är det bästa jag vet. Gillar du blommor så blir du inte besviken hos mig.
Välkommen till utställningsnummer 12, Eldsbodahuset i Hallstahammar.
Idag har vi gjort vår utställningslokal nästan klar. Blir riktigt fin!
Här ett par bilder av vårt seniora monteringsteam. Många hjälpande händer.
Lasse
Elger, Ulf och Leif B
12 april 2019 Gnien naturreservat, Surahammars kommun
Solen skiner och molntussar gör himlen alldeles sommaraktig. Men i natt har det varit rejält med minusgrader. Nu när klockan redan hunnit passera 11 på förmiddagen är det bara någon plusgrad när jag stiger ur bilen vid parkeringsplatsen efter gamla 252.
Drar på mig stora fotoryggsäcken och börjar promenaden på spången som leder till naturreservatet Gniens fågeltorn. Vid den här tiden på året är strandängarna översvämmade och det kan finnas gott om fågel att kika på. Både de som kommer att stanna här, likväl de som flyttar vidare norrut.
Spången fortsätter genom skogen, letar sig lite snirkligt mellan trädstammarna. Gott om fågelsång. Framme vid skogsbrynet, där spången leder den sista biten ut till fågeltornet. Det är fågelskyddsområde! För fåglarnas skull får vi besökare under den här tiden på året bara vara på spången och i fågeltornet. Gäller att inte störa under fåglarnas häckningstid.
Knatar högst upp i tornet. Härlig utsikt. Och jag inser att jag gjort en miss. Vattnet står högt upp på strandängarna, precis som förväntat, men det har fryst under natten och det enda öppna vattnet är långt bort där farleden i Kolbäcksån slingrar sig fram.
Plockar fram en kamera till och monterar på ett långt objektiv. Söker fågelmotiv men det blir mest bara små prickar i fjärran. Raknar till 15 sångsvanar, ser en liten grupp krikor samt rätt många tofsvipor bakom några av svanarna. Hör, vad jag tror är en storspov, men inte helt säker. Kanadagässen, som startar sitt boarbete lite tidigare än svanarna är i full färd med sitt inredningsarbete. Det finns fler fåglar, men det är alldeles för långt bort/alldeles för små. Tror nog att jag skall ta och investera i en bättre kikare. Min är egentligen för dålig för sådant här så den blir oftast liggandes hemma, precis som idag.
I den stora ryggsäcken finns även en kaffetermos och en dubbelmacka med ost och skinka på härligt gott mörkt lite småsyrligt finskt bröd som jag gillar. Det är sällan som kaffetåren är så god som på mina ”strövtåg”.
Lasse
Spången ut från parkeringen.
Spången snirklar sig genom skogen.
I skogsbrynet där strandängarna tar vid och fågeltornet syns.
Vy mot nordost över de vattenfyllda och frusna strandängarna. Längst bort syns Ramnäs kyrka.
Kanadagässen bor för fullt. Tycker att de passar bättre in i denna miljö än i stora flockar på parkernas gräsmattor.
Krickor.
Spången sedd från ovan.
Fullt av tofsvipor bakom svanarna.
Mängder av små vassbitar samman skjölda och nu fastfrusna i den nattgamla isen.
Jag ställer ut under årets Konst och kulturrunda i Kolbäcksådalen. Denna gång i Eldsbodahusets lokaler i Hallstahammar tillsammans med sex andra utställare. Nr 12 i utställningskatalogen och på dess karta. Klicka på Utställningskatalogen här så får du upp den som pdf-fil.
I garaget står ett 25-tal bilder färdigramade och klara. Under veckan skall vi som ställer ut tillsammans fixa till lokalen (f.d. Eldsbodaskolans matsal) så att den blir jättefin som utställningslokal.
De flesta av mina fotografier är printade på Hahnemuhles Fine Art papper med några olika grängningskvaliteter. En del ramar är återanvända andra helt nya. Det blir lite blandad kompott både av ramar som motivområden.
Välkomna i Påsk.
Lasse
Strömsholmsåsen, rullstensåsen som sträcker sig från dalatrakterna och ner mot Östersjön passerar där vi bor. Här och var urgröpt för sand- och grustag eller för att det råkar vara en sjö här eller ett berg. Men den slingrar sig i nord – sydlig riktning genom landskapet vårt.
Några kilometer, kanske en mil söder om oss och egentligen i östra kanten av en vik till Mälaren ligger partiet som går under namnet Hornåsen. Det är Västmanlands största forntida gravfält med över 200 kända gravar. Vackert och fint här. MEN vårt besök gäller en spaning efter Backsippan. Det finns ett litet bestånd efter dess östra sida inklämt mellan stora enebuskar.
Lite klokt har någon stoppat ner små kvistar/grenar för att markera var de växer och det är knappt de har tittat upp. Ett par tre har precis kommit ett par centimeter ovan mark, andra kan du ana som små grå tussar i markytan, flertalet har nog inte kommit upp alls. Smyger mig ner för att fota en, men hittar egentligen ingen bra ställning. Får återkomma om några veckor. Värmen lär komma i påsk. Åker ner igen veckan efter så är det nog bättre läge.
Ni som besöker här. Ta det försiktigt och uppmärksamt så ni inte skadar de små vackra blommorna.
Lasse
Hör och var har någon klok person markerat var Backsippan växer. Ta det varligt bland de små skönheterna
Så brukar man kunna säga om barn. Ena stunden satt de i knät, nästa är de nästan i målbrottet utan att man hängde med. Samma gäller våra växter i trädgården. Ifjol sommar tog vi ner två fullstora cypresser. Nyss nu i våras har vi tagit ner vår väldigt fullvuxna sälg samt hamlat in en blodlönn. Så här i efterskott tror jag att den gärna kunde ha kortats in någon meter eller två ytterligare på höjden.
Nu häromdagarna har vi klippt ner några spretiga klängrosor samt toppat ner ett par vildvuxna tujor. Ser inte klokt ut just nu men förhoppningsvis rätar det till sig så småningom. Dessutom gallrade vi ut i ett snår av häggmispel samt tog bort det nedre grenvarvet av en katsura. Plus lite klipp av grenspret här och där samt ett lass med gamla fönster till drivbänken som börjat ruttna. Efter några vändor till tippen känns det befriande skönt.
Det är konstigt att plötsligt har ”allt” vuxit sig för stort och högt. Och snickerier som varit med en massa år börjar ruttna (Vi har flera projekt med ruttnande trävirke framför oss i sommar).
Lasse
Före nedklippning
Efter nedklippning
Till återbruket
Också till återbruket
Vi sågade ner vår stora sälg för några veckor sedan. Nästan, vi har en hög stubbe kvar som vi snart vet hur vi skall bete oss med. Blir nog mera ved av den också.
Nu är i alla fall allt som blev kvar kapat till lagom långa längder till vår kamin plus ett par julgransstammar som råkat bli kvar. Dagen har till stor del använts till att klyva upp allt det kapade och trava upp det. Numera är vårt ”vedskjul” fyllt igen. Med råge! Kommer att räcka i flera år med nuvarande eldningstakt. Lite skönt att veta att vi, för ett tag, kan värma huset ifall det skulle bli elavbrott. Vi såg TV-serien ”Nedsläckt land” som pekar på hur utsatta vi är för ett elstopp.
Imorgon har jag säkert rejäl träningsvärk, känns redan så.
Lasse
Går dröjande över åkern bort mot Lindöbergets naturreservat, sydost om Köping. Korsar djupa spår från en älg som passerat när åkern var blöt och klövarna sjönk djupt ner. Kanske var den på väg ner mot Mälarkanten för att dricka.
Stannar vid informationstavlan. Där borta syns lantmännens stora silo. Jag är inte så många kilometer från stadens brus. Jag har aldrig varit här förut. Nu får fötterna vandra fritt och sinnena hämta intryck. Undrar hur länge sedan som Lindöberget var en ö i Mälaren, kanske redan under Littorinahavets tid? 25 meter hög står det på informationstavlan. Viker åt höger, följer norra kanten. Det drar friskt i nordanvinden. Är glad att jag tog en täckväst under jackan. Här och där blåsippsbestånd, utifrån åkern hör jag lärkan kvittra och någonstans på lövholmen hör jag hackspetten rytmiskt hamra i ett träd. Kryssar mellan ekar, lindar, hasselsnår och al. Förmodligen andra lövträd också. Snart framme dör holmen svänger söderut, det är nära till vassen som växer längs mälarstranden. Enligt informationstavlan kan det finnas rördrom där under säsong.
Nu dyker det upp allt tätare hasselsnår, blåsipporna fler och tyvärr även böket från vildsvinen. Verkar vara mest koncentrerade till under hasselbuskarna. Lägger mig på magen och fotograferar några blåsippor. Det är så lågt ner att jag inte får plats med stativet. Strax övergår terrängen till välslipade hällar. Vackert. Lite barrträd blandar sig in allt högre upp jag går. En bit upp finns ett grånat rastbord. Vacker utsikt. Tvärs över viken/åmynningen som leder in till Köpings hamn. Tvärs över ligger Malmön.
Strosar upp till högsta punkten. Nästan bara tall och ene här. Välslipade hällar och bergsknallar. Går ner igen, fortsätter söder och österut. Mer hassel och framförallt mer blåsippor. Hittar en rödfärgad kusin. Magläge igen. Sakta letar jag mig tillbaka till startpunkten. mer vildsvinsspår. Gissar att de är från i höstas. Ser på avstånd ett stort gryt. Kollar, flera in/utgångar. Verkar helt dött.
Det är inte många människor som slitit på naturen här. Utöver älg och vildsvin har jag sett spår efter rådjur. Inte så mycket fågel. Är dålig på fågelljud men övertygad om att det kommer kvittra mer om en månad eller så.
Förstår inte riktigt hur Länsstyrelsen tänkt när de ritat in en stig över åkern som är sådd. Så här tidigt är det väl ingen större fara att försiktigt gå tvärsöver, undrar hur det skall funka när åker står i full tillväxt?
Lasse
