Lotta Antonsson på Västerås Konstmuseum

Besökte det här igår kväll:

Foto i förändring med Lotta Antonsson, Annika Elisabeth von Hausswolff och Niclas Östlind

Under hösten uppmärksammar Västerås konstmuseum det fotografiska mediet. Vi bjuder in till fördjupande samtal kring fotografiet som konstnärligt verktyg.

Konstnärerna Lotta Antonsson och Annika Elisabeth von Hausswolff slog igenom under det tidiga 1990-talet. Genom sina fotografiska verk riktade de skarp kritik mot den manliga maktordningen som dikterade hur bilder i vår omgivning skapades och konsumerades. Deras tidiga verk kom att spela en enorm betydelse för de feministiska strömningarna i konsten och influerade en ny generation av kvinnliga konstnärer och fotografer. Men hur upplevde de själva den tiden och sina konstnärsroller? Och hur ser de på den fotografiska bilden såhär 30 år senare?

Medverkande

Lotta Antonsson är aktuell med en separatutställning på Västerås konstmuseum 5 september – 8 november. Här kan du läsa mer om Lotta Antonssons utställning. Annika Elisabeth von Hausswolff är aktuell med en separatutställning på Moderna Museet under våren 2021. Samtalet modereras av Niclas Östlind, curator, författare och lektor i fotografi vid HDK-Valand i Göteborg.

Givande kväll att få lyssna på två av de mest nya tongivande fotograferna av idag. Moderatorn Niclas var också alldeles utmärkt i sin roll. Här nedan några bilder från Lotta Antonssons utställning. Det mest intressanta med den är hur övriga delar i utställningen, som inte hänger på vägg, interagerar med de fotografiska verken.
Lasse

Niclas, Lotta och Annika (tyvärr skymd)

Publicerat i Evenemang, Foto/konstutställning | Lämna en kommentar

Strövtåg med bil

Seglingsberg, Ulvsbomuren, Usträngsbo och Sura skans
Tisdagen den 16 september 2020

Vet inte om man kan kalla det för strövtåg när jag i huvudsak åker bil. Men en resa på drygt 10 mil avverkades. Egentligen en rekognoseringsresa. Jag spanar efter platser som på något sätt kan visa på Kolbäcksådalens variationer. Jag har tillbringat rätt mycket tid på Lantmäteriets kartsidor. Fantastiskt att kunna förstora upp kartor på datorn och utifrån dem försöka hitta spännande platser att se. Ibland funkar det bra, ibland inte alls.

Börjar med Seglingsberg. Åker längs Kolbäcksåns västra sida norrut. Stannar till vid den kommunala lilla badplatsen. Går ner till flytbryggan. Stannar senare till vid en liten gård med en fin utsikt ner över Kolbäcksån. Pratar en liten stund med ägaren, strosar ner till stranden och fotar en sväng.

Fortsätter mot Ulvsbomuren (ligger väster om Seglingsberg) på smala skogsvägar. Gläds åt att flera inte är förbommade. Letar mig upp till ett av alla källflöden som förser Kolbäcksån med vatten. En liten sjö omgiven av sankmarker. Skvattram, odon och hjortron växer i myren. Doftar vildmark. Letar mig vidare med bilen, konstaterar att det är gott om iordningsställda jakttorn inför älgjakten. Lite lingonplockare här och där efter de smala vägarna. 

Vänder bland de få husen i byn Ulfsbomuren. Tänkte att det kunde vara en utgångspunkt till ett annat tänkt fotomål. Inser att nu när vägarna inte är tillbommade, kan jag åka + gå en annan väg som jag tror är enklare. Kanske senare i höst när älgjakten är över.

Fortsätter rekognoseringen av Nybrobäcken sträckning. Stannar till, strax norr om gården Skogsmuren, vid en liten P- och rastplats vid Ulfsbomurens naturreservat. Fikar och läser om naturreservatet. Gör nog en tur hit till våren när fåglarna återvänder. Styr kosan vidare mot Usträngsbo. Ytterligare en liten by mitt i skogen efter Nybrobäckens lopp. Efter en kort rekognosering fortsätter jag direkt till Surahammar. Stannar mellan Öster- och Västersjön. Går upp till Sura skans. Tänker att det kan vara en fin utsikt över sjöarna – utsikten igenväxt. Umgås på coronaavstånd med Gestrikefåren som betar här. 

Strax hemma – drygt 10 mil och några få kilometers promenad senare.
Lasse

Publicerat i Kolbäcksådalen, Strövtåg | Lämna en kommentar

Ännu en prismakväll

I dessa coronatider är det en välbehövlig ventil att träffa likasinnade och få umgås. Kamera och termos i vardera handen är ett fungerande koncept. Denna måndag träffades vi vid slussen i Sörstafors. Här kanske det inte finns lika mycket runt omkring att utforska. Men som så ofta är det några som vet mer om både dåtid som framtid om platsen.

Fabriken, bredvid Kolbäcksån/Strömsholms kanal byggdes ursprungligen som ett pappersbruk. Bogserbåtar på kanalen drog hit timmer som omvandlades till papper. Idag är pappersbruket nedlagt och idag finns här ett antal mindre verksamheter i lokalerna. Bland resterna i naturen finns en stor damm där timret efter syrakaren ”sköljdes av”. Idag är den stora dammen inte så intagande. Bitvis täckt av en grön yta, damkanten perforerad av bäver som också fält en massa träd mellan dammen och ån.

Som alltid tid för fika, umgänge och prat.
Lasse

Karl X! slussvid Sörstafors.
Söderut ser vi växthusen Prästgårdens blommor
”Syradammen” strax nedströms med sitt gröna täcke.
Ger P, Per J, Seppo (Skymd) och Holger i kvällssolen.
Roger B och hans fina hund besökte oss.
Publicerat i Foto/konstutställning, Kolbäcksådalen | Lämna en kommentar

Prismakväll vid Sörkvarnsforsen

Ännu en trevlig måndagskväll i prismamedlemmars gemenskap. Denna gång vid Sörkvarnsforsens naturreservat iHallstahammar. Samlades vid grillplatsen. Ulf hade ved med sig så det blev lite korvgrillning, lite fotograferande och mycket snack.
Lasse

Sörkvarnsforsens naturreservat. Stillsam sträcka nedströms grillplatsen.
Lite vatten i ån. Forssträckan, strax uppströms är rätt stillsam. Och kvällsljuset når inte ner.
Lite lägereldskänsla i skymningen.

Brända korvar på väg mot hungriga magar.

Publicerat i Kolbäcksådalen, Natur | Lämna en kommentar

Hemmamatch på Valstalund

Kollade in ett barnbarns hemmamatch i söndags. Stannade bara drygt en halvtimme. Åska och annalkande regn slutade i ordspråket ”Bättre fly än illa fäkta”. Dvs. jag skyndade mig till bilen och åkte hem. När jag åkte ledde bortalaget med 1 – 0.
Lasse

Publicerat i Evenemang | Lämna en kommentar

Brandstigen, Hälleskogsbrännan

Klockan är strax före 9 på förmiddagen. Vi (jag och kamrat Leif) parkerar bilen på sidan av den låsta bommen för skogsvägen in mot brandplatsen. År 2014 härjade den stora skogsbranden och vi kände röken ända ner till oss, söder om branden. I flera omgångar har vi besökt området och vid olika tider på året. Trots det hemska som inträffade så är det idag intressant att följa naturens återhämtning.

Vi strosar längs den rätt igenvuxna vägen, pratar och funderar bl a om hur stora förändringar har skett bland däggdjuren. Vilka har försvunnit, vilka har gynnats och blivit fler. Plötsligt kommer en bil bakom oss. Förstår att det är någon betrodd som har nyckel till bommen.

Ur bilen stiger reservatförvaltare Ylva ut. Trevlig och mycket kunnig. Vi lär oss mer om däggdjursfunderingarna, får reda på att vi valt ”fel” väg in till brandstigen. Vi skulle ha valt avtagsvägen tidigare. Men framme vid vägens slut guidas vi rätt av Ylva och får brandplatsen utpekad, som ligger i princip rakt framför oss. Hon pratar lite om vad vi kan förvänta oss att se efter den ca 4 km långa stigen, som går i en cirkel, innan vi är tillbaka där vi nu står.

Det är fascinerande att se den täta, rätt intakta skogen bara några 100 meter från det brandhärjade området, dit vinden inte blåste. Vi följer stigens oranga färgmarkeringar, stannar och betraktar, kommenterar och fotograferar. Över spångade små myrar, uppför och nerför bergknallar, träffar på en nerbrunnen jaktstuga, ser de första resterna av kvarlämnad (brandskadad) brandslang. Leif upptäcker i en ett litet sandigt område en del viltspår. Klövvilt och något ”tassavtryck”. Stor hund eller lo? Vi är lite okunniga på alla viltspår. Kollar i min uppslagsbok hemma – kan nog vara lo. Utseende och mått verkar stämma. Lyfter blicken och ser en kameraövervakningsskylt för vilt. Vi kanske är på rätt spår.

Lite senare fikar vi vid en vändplats för en annan skogsbilväg. Läser en infotavla om Fermansbo urskog som vi nu gränsar till. Tar för givet att vi är där brandstigen egentligen börjar. Fortsätter men det stämmer inte riktigt, möter några bärplockare som undrar om de snart är framme vid urskogens infotavla. Jo, svarar vi. Det är så trist att de har satt upp en låst vägbom så vi måste gå, svarar de. Det stämmer dåligt med vad förvaltar Ylva berättade. Stigen viker nu äntligen av från vägen och i en mer korrekt riktning. Efter ett tag delar sig stigen igen. Till vänster längre bort, anar vi en ilsket vitmålad skylt. Först nu plockar jag fram en hederlig kompass och karta. Tar ut kompassriktning mot den vändplats och skogsbilväg som vi är på väg emot. Det blir till höger. En lite enklare promenad nu. Spångar, brända träd, uppväxande sly och nu börjar brandslangarna bli fler och längre. Vi pratar mycket om vilka kämpar brandmännen var som drog fram slang i denna svårforcerade terräng. All respekt och beundran för dem. Stor förståelse för behovet av brandflyg.

Vi närmar oss målet. Vi går ut till kullen som Ylva hade sagt att de hade markerat med en fotoskylt, att framför den var brandstarten. Tillbaka mot bilen. Det har tagit några timmar inkl. fika och en massa fotograferande. När vi kommer tillbaka till den avtagsväg som vi borde ha svängt av vid svänger vi in. Det stämde inte riktigt med att Ylva sa att det går åka bil ända fram och bärplockarna sa att en låst bom hindrade dem. Efter en kort tripp kom vi fram till en välorganiserad startpunkt för brandstigen. Problemet var bara att det absolut inte var där vi satt och fikade. Och att vi med kompassriktningen ändå träffade rätt på väg hem!

Lärdom – håll bättre koll på karta o kompass under vandring. Väl hemma förstår jag hur vi hade förflyttat oss genom skogen. 7 km och 12000 steg där vår förståelse och bildning ökade i trevligt sällskap. Bra dag.
Lasse

Publicerat i Kolbäcksådalen, Strövtåg | Lämna en kommentar

Utbildning och bildning

Läser senaste numret av tidningen VI (sept 2020). Flera riktigt bra artiklar, bl. a. en med rubriken Kunskap – för kunskapens skull. Artikeln är skriven av Johanna Palmström.

Artikeln diskuterar begreppen bildning och utbildning och hur vi i Sverige sökt och fått ökad kunskap. Om skolor, studieförbund, folkhögskolor, ja om folkbildning som begrepp. I texten citeras Gunnar Hirdman, folkbildare i början av 1900-talet, följande;
Utbildning ger färdighet, bildning ger värdighet.

Dessa sex ord rymmer otrolig stor livserfarenhet.
Lasse

Publicerat i Läsvärt, Stillhet och tankar | Lämna en kommentar

Surströmming

I fredags var det dax för årets surströmming. Vi är inga hardcore fan. Vi rensar ordentligt och kanske fegar lite. Men vi gillar det. 

Vi köper surströmmingsfiléer. Öppnar burken under vatten i en stor bunke utomhus. Drar av skinnet och lägger de färdiga filéerna på en tallrik. Hårt tunnbröd. Kokt skivad potatis. Finhackad rödlök. Jag tar gärna lite gräddfil eller crème fraiche på. För ännu mera nybörjare – hacka lite tomater och ha på.

Öl och en liten snaps sitter klockrent. Tycker att Gammal Norrlands är den bästa till surströmming.
Skål!

Lasse

Rensade skinnfria filéer.
Njut!
Publicerat i Evenemang, Mat & Dryck | Lämna en kommentar

Prismamåndag igen

Ytterligare en prismamåndag. Denna gång hemma i vår trädgård. Uppgift: fotografera efter samma regler som Sveriges trädgårdsamatörers fototävling.
– Ett Växtporträtt
– En trädgårdsvy
– Vatten i trädgård

Vi gjorde en liten tävling av det. Hustru Ulla blir domare. Undrar hur många som skickar in bilder. Utlovat resultat kommande måndag. Blir nog en papyrus som pris till den/de som Ulla tycker är bäst.

Återigen en trevlig kväll (kanske är lite partisk)
Lasse

Rudbeckia (Solhatt) Magnus
Vattentolkning på G!
Ulf har ett motiv i sökaren
Pausläge
Fika på altan
Fika på gräsmattan
Publicerat i Trädgård, Växter | Lämna en kommentar

Morgonpromenad efter havet

En stilla promenad efter havet före frukost. Slipade hällar, ljungen som blommar och havet glittrar i solljuset. Vissa dagar börjar bättre än andra.
Lasse

Publicerat i Stillhet och tankar, Strövtåg, Växter | Lämna en kommentar