2Pe

Fick för ett tag sedan boken Svensk Husmanskost av Tore Wretman, skriven 1967. Boken blev min räddning häromdagen när grannen kom med en kasse hårda päron. Mindes min barndoms ingefärspäron. Följde receptet, koktiden blev en timme kortare (hade nog räckt med halva tiden). Ville minnas att skaften helst skall sitta kvar för att man kan hålla i dem när päronen ätes. Skrapade skaften lite.

Hade glömt att köpa grädde, tog glass istället. Ikväll blir det repris som middagsdessert.
Behöver jag tillägga att det är vansinnigt gott.
Lasse

Prisma-medlemmarna Daniel Johansson och Alison de Mars hade i lördags, under Västerås Kulturnatt, vernissage på sin utställning på Länsmuseet i Västmanland i samarbete med Föreningen Kvinnohuset i Västerås. Utställningen är ett uppdrag/samarbete mellan föreningen och Daniel & Alison. Föreningen har intervjuat ett större antal kvinnor som är eller har varit utsatta för våld. Bilderna är en iscensättning/association till kvinnornas berättelse. En berörande utställning som manar till eftertanke.

En liten uppmaning – läs texten till varje bild först, därefter begrunda bilden. Att bilderna är bra och berörande kan nog alla instämma i, men även en eloge till han som har ljussatt utställningen. Så skickligt. Inte minst i de två sista bilderna.

Ungefär 600 personer kom under vernissagedagen. Imponerande siffra. Utställningen pågår till den 10 november.
STORT GRATTIS
Lasse

Birger Birgersson (född ca 1210) var gift med den dåvarande kungens (Erik Eriksson) syster prinsessan Ingeborg. När kung Erik dog, den siste av sin ätt, blev hans systers äldsta barn vald till kung. Sonen Valdemar var då blott 12 år och under tiden fick pappa Birger vara förmyndare med titeln Jarl. Birger Jarl tillträdde som kung Valdemars förmyndare 1250. År 1266 avled han. Valdemars lillebror, Magnus Ladulås avsatte honom 1275. Lite rörigt kan man tycka.

Vår historia präglas en hel del av Birger Jarl. Stockholm anses vara grundat (1251) av honom och när Stockholms stadshus byggdes, byggdes även en sarkofag till honom. Men kyrkan i Varnhem, där han ligger begravd, vägrade lämna ut hans kvarlevor. Därför står sarkofagen vid stadshuset fortfarande tom.

Vi möter Birger Jarl i gatunamn, hotellnamn, båtnamn och naturligtvis vid historiska platser. Här tre egna möten.
Lasse

Ibland blir det lite stolpe in i livet. Torsdagskvällen skulle ägnas åt en fotografering. Blev inställd. Upptäcker på eftermiddagen att Svante Thuresson skall uppträda i Surahammars Folkets Hus tillsammans med Claes Cronas trio. Med ett Beppe Wolgers-program. Kan inte vara fel!

Vilken kväll det blev. Biografen i Sura har en himla trevlig salong. Bra ljus och ljud. I arrangemang gm Riksteatern. Och så småningom en Svante i högform liksom Claes Cronas trio. Stående ovationer, extranummer och en glad ordförande i Surahammars teaterförening som fixat alltihopa. Att Bion i Sura i år blev utsedd till Sveriges bäst biograf 2019 är lätt att förstå.
Lasse

Äntligen framme vid Fotografiska. Med de två tjeckiska flickorna jag vilselett en rejäl omväg/återvändsgränd.

Fotografiska är för mig nästan en helgedom eller en plats för inre retreat. Stillsamt och lugnt vandra runt bland alla bilder. En del som upprör, förskräcker, gör mig arg eller är bara alldeles underbara och fantastiska.

Nedre plan domineras av fotojournalisten James Nachtweys bilder från olika krigs- eller katastrofområden i världen. Otroligt bra bilder, men så fruktansvärt hemska. Att världen inte kan vara vänligare.

Missar i tekniken på en annan utställning. Skall ladda ner en app för att se bilder. Misslyckas. Förmodligen en baggis för mina unga barnbarn eller kanske jag har för gammal smartphone. Känner mig rätt osmart.

En trappa upp. Vincent Peters magnifika svartvita porträtt i en hollywoodliknande stil. Perfekt ljussatta och i en regisserad studiomiljö. Återkommer hit flera gånger under mitt besök.

Nederländska Scarlett Hooft Grafland bygger sceniska bilder i olika landskap och miljöer runt om i världen. Både lekfullt och eftertänksamt. Här är det gott om färg. Kanske jag inte riktigt begriper allt och texterna till varje bild sitter både lågt och är inte väl upplysta. Går bet på att se texten. Ser videon. Bra. Kul utställning.

Svampsoppa på Karl Johan med surdegsbröd till. Gott.

Går en runda till i lokalerna. Blir illa berörd av en med eldade djurkroppar. En annan fångar inte mitt intresse. Mer intresse att botanisera i den välfyllda butiken. Mycket godis att önska sig. 

Dags att dra sig mot tågstationen. Får bli ett besök senare i höst när nya utställningar har kommit.
Lasse

Vincent Peters

Vincent Peters

Scarlett Hooft Graafland

Scarlett Hooft Graafland

Var gågna veckan i Stockholm. Huvudstaden visade upp sitt allra soligaste ansikte. Det var ett bra tag sedan sist. Kändes lite ovant att resa dit och knalla runt. Jag som i många, många år pendlade till huvudstaden för mitt arbete.

Fotografiska är ett av mina huvudmål. Promenerar sakta från Centralstationen och Klarabergsviadukten upp mot Sergels torg. Ser att spårvagnslinjen mot Djurgården nu är förlängd. Ny ändhållplats utanför Åhlens och bilarnas plats har blivit allt mindre. Fortsätter Drottninggatan ner till Riksdagshuset. Har aldrig noterat gatuskylten med namnet Riksgatan! Gatan som delar riksdagshuset i två delar.

Fortsätter Västerlånggatan. Klockan är fortfarande tidigt och affärerna ännu inte öppna. Några jäktande stockholmare och en del strosande och fotograferande turister. Framme vid Slussen. Ojojojdå vilken byggarbetsplats. Ett snirklande genom byggnationerna för att komma åt rätt håll. Äntligen passerat under Gondolen och kan ta ut steglängden. Uppmärksammar två vilsna flickor. De skall också till Fotografiska. Säger att de gärna får slå följe med mig. De är från Tjeckien och är på kortsemester i Stockholm. Går vägen jag ofta gått längs Söders höjder, pekar glatt ut målet för vår promenad. Upptäcker, till mitt stora förtret, att trappan ner är helt avstängd. Skäms inför flickorna att jag lurat iväg dem på promenaden. Tillbaka till den plats vi hade träffats och tar den, idag, rätta vägen. Kommer så småningom fram. Min stolthet över att jag har ett utmärkt lokalsinne har fått sig en knäck.

Tar besöket på Fotografiska i nästa inlägg.

Återvänder mot stan med målet att komma i lagom tid till tågets avgång hemåt.
I gamla stan snurrar jag runt lite extra. Letar rätt på den pyttelilla skulpturen av en pojke som alla skall klappa på huvudet. Hälsar på Evert Taube, kollar turister på Stortorget, kikar in i gränder. Inser att jag är turist själv. Tillbaka på Drottninggatan, kikar in i en bokhandel jag ofta besöker, Kulturhuset byggs om, nästan ingen verksamhet kvar där. Byggnadskranar omgärdar Sergels torg. Tar ett varv på designtorget fortsätter bort till Hötorgshallen. Kajsas fisk finns kvar. Verkar ha utökat något. Fisksoppan finns kvar på menyn, 120:-. Näst gång så. Går Gamla Brogatan ner mot stationen. Hos Sko-Uno finns det fortfarande platåskor att köpa. Och Dr Martin kängor i flera olika färger. På Vasagatan tittar jag på ett imposant hus. Postens huvudkontor (om det är det nu vet jag inte). En gång var vi stolta över vårt postväseende. Idag har även den solen fått en hel del fläckar.

I stationsbyggnaden verkar trenden vara mat och dryck i alla former. Vänthallar påminner mer om foodmarkets numera. Kryssar mig mellan dofterna bort till spår 15 där tåget hem väntar. Uppskattar att tågen både hit och hem går tidtabellenligt.
Lasse

Slussen – en gigantisk byggarbetsplats.

Mysigt litet “torg” i Gamla Stan.

Postens stolta byggnad på Vasagatan.

Gott om turister på Stortorget från en massa olika länder.

Reagerade på en liten annons i en “turistbroschyr” från Eskilstuna kommun. En viltbutik på Wäsby Magasin & Stall i Torshälla. De annonserade bl.a. om renkött. Något vi tycker är lite svårt att få tag på. Kollade på deras hemsida. Det här verkar vara ett trevligt ställe, tyckte vi.

Någon vecka senare eller så åkte vi dit. Ligger efter vägen ut till Mälarbaden, strax före golfbanan. Pil efter vägen visar vägen in i ett villaområde . Vägen slutar strax vid en äldre gård där stall, magasin, ladugård mm är renoverade och lite olika butiker/verksamheter finns. 

Först in en butik med framförallt heminredning i flera stora rum. Mycket porslin, en del kläder och en massa kuddar och andra inredningssaker. Fortsatte över till Magasinet. Där inne fanns en häftig ostbutik. Härlig doft spred sig, flera för mig okända ostar. Här blir det ett klart återbesök när vi har ostbehov. Släntrar över gårdsplanen till en annan huslänga. Först in i viltbutiken. Jodå, gott om fryst viltkött. Ren och älg som vi är intresserade av. Jättetrevlig ägarinna. Lärde oss om varifrån renköttet kommer. Att det kommer mer, kanske även färskt, när nu slaktsäsongen närmar sig. Dessutom en massa tillbehör från norr i butiken. Vi kom hem med en burk rensteksröra som visade sig vara vanebildande god. Återkommer med bestämdhet.

Kikar in hos en keramiker. Trevlig, fina saker. Bakom nästa port en ganska stor galleri-lokal. Nu med fotografiska bilder. Flera riktigt bra växtbilder. Vettiga priser. Från galleriet in i bistron. Ulla valde en tonfiskwrap och jag en asiatisk räksallad som sen lunchmat. Fantastiskt rikligt och gott. Vi satt i sensommarsolen och bara njöt. Även här blir det återbesök.
Lasse

… denna gång på bryggan hos Borgåsundsfiskaren. Visst är det konstigt att vi tillsammans inte varit och ätit på fiskare Johns brygga tidigare. Ulla har varit där några gånger men inte jag. I sommarens sista värmedagar kunde vi njuta av lunchen på bryggan. 

Traditionell räkmacka med rikligt med räkor. Gjord på ganska tunt mörkt syrligt bröd. Och jag gillar sånt bröd. Inga smaköverraskningar annars. Skulle tjäna på lite extra i smakväg, typ kryddiga ärtskott, en liten skål med extra dressing, kanske en lite kombo med rökt lax som man röker. Men lägger sig ändå i toppskiktet på länets räkmackor (av de smakat under året).

Vi köpte med oss en bit rökt lax hem + en bytta med sås. GottiGottGott!
Lasse

Venabäckens naturreservat i Västmanland, 27 augusti 2019. 

Solen står redan ganska högt och det är rejält varmt denna sensommardag när vi kliver ur bilen vid reservatets parkering. Vi, det är fotokamrat Elger och jag. Ofta har vi pratat om att åka hit. Många andra foto- och naturvänner har pratat gott om den här platsen. Kollar på informationstavlan.

Det är brant ner till bäcken. Temperaturen sjunker med åtskilliga grader. Inte är bäcken särskilt bred och inte heller särskilt djup. Här skall finnas gott om fisk, inte minst öring som är värd för flodpärlmusslans larver. Länets största bestånd av den känsliga musslan finns här. Kan tydligen bli uppåt 250 år! Vi letar oss uppströms längs bäcken som är djupt nedskuren i naturen. Gröna mossfält kantar bäckravinen. Gott om svampar. Sorter jag inte känner igen.

Det är lite rasslig terräng. Dels branta sidor, dels rätt stenigt och gott om vindfällen. Drar oss söderut, strax före den anordnade rastplatsen kommer vi upp på den markerade stigen dit och fram till matsäckspausen. Elger konstaterar att vi gått 1,8 km på en timme. Betyder att vi njutit och ägnat oss åt slowphoto. Det gillar jag! Välordnad rastplats med bord, murad eldstad och vedförråd. Fikar när Elger plötsligt får se en mård springa längs bäckkanten. Det var länge sedan jag skymtade en sån krabat i naturen.

Fortsätter nedströms. Färre personer har gått här. Terrängen blir lite flackare. Träffar på gamla brofundament. Så småningom vänder vi tillbaka. Tar stigen från rastplatsen upp till parkeringsplatsen. Fortsätter upp till den lite större landsvägen som korsar bäcken och fortsätter uppströms tills vi möter sankområden. Döda björkstammar står som totempålar i sankmarken. 

Vänder tillbaka till bilen. 

Avslutar dagens strövtåg med att billedes följa reservatets gräns upp till byn Rölö, där vi vänder hemåt. En bra dag.
Lasse 

I fredags unnade vi oss en liten burk surströmming. Jag gjorde alla förberedelser så luktfria som möjligt. Åt ute på altanen med öppna fönster. Tunnbröd, skivad potatis, hackad rödlök samt lite crème fraîche till mig. Jag vet – det är inte renlärigt, men det blir lite godare så här. Öl och den “lille” till. Gott!
Lasse