Fiskstenen

I Kvarnskogen finns det en ca 6 km lång markerad stig/led. Jag har ofta varit i den södra delen av skogen men av någon outgrundlig anledning aldrig i den norra delen av promenadslingan. I måndag rådde jag bot.

Startade vid vägen tvärs över skogen. Hälsade på en glad schäferhund med medföljande husse innan jag letade mig iväg. Delvis hygge. Den egentliga orsaken att jag valde att gå här var för att se Fiskstenen eller Harmsjöstenen som den även kallas.

Här  NV om samhället fanns en sjö som dikades ut. I slutet av 18800-talet tror jag. Det finns många berättelser/skrönor/sägner härifrån. En del finns dokumenterade på gamla skyltar som Skogsvårdstyrelsen satt upp längs leden. Med hjälp av kommunens ledkarta finner jag stenen. Begrundar. Läser på en annan plats om begravningsföljet som drunknade i sjön och om det fruktansvärda odjuret, Harmsjöodjuret, som syntes när sjön tömdes på vatten.

Fortsätter norrut, det är rätt trist och blöt terräng. Utdikningsskog med granar planterade i räta rader. Blött, blött och ingen tjäle. Inte att undra på som det har regnat. 

Vänder längst i norr. Betraktar en ticka på en död stubbe. Lite häftiga färger. Lite torrare nu. Kommer till något vägskäl. Följer pilen till vänster för att komma till bilen.

Kul att ha sett stenen. Återkommer nog till våren och hoppas på lite torrare marker.
Lasse

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CAPTCHA (Robotkollare) *